Konferens om missbruk, psykisk ohälsa och våld
Det som inte syns, finns det? Det var rubriken för dagen när Utvecklingscentrum Dubbelt Utsatt och Dialoga bjöd in till konferens den 8 december i Göteborg.
Tankeställare och skratt
Göteborgs Improvisationsteater inledde dagen genom att improvisera utifrån ord som publiken skrivit. Med stor skicklighet guidade de oss genom två korta föreställningar om en missbrukande familjefar och om konsten att hantera sina aggressioner. Det bjöds på såväl tankeställare som goda skratt.
Missbruk för att hantera kvinnorollen
Dagens första talare var Solveig Olausson som talade utfrån sin avhandling Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa.

Olausson konstaterade att kvinnor ofta dricker för att klara av sådant som man annars inte klarar. Det är enklare att städa efter ett par glas vin. Sedan kompletterar man med tabletter för att döva värken och få iväg barnen till skolan.
För oss på Utvecklingscentrum Dubbelt Utsatt var detta en intressant infallsvinkel som knöt an till vår konferens Kvinna Utsatthet ADHD i våras, där specialpedagogen Eva-Lena Kjellin pekade på svårigheten för många kvinnor att förhålla sig till pressen kring hurhållsarbete och familj.
Övergrepp föregår missbruk
Olausson pekade på att den starkaste prediktionen för missbruk hos kvinnor är att ha utsatts för sexuella övergrepp före 13 års ålder. Bland kvinnor i behandling är våldsutsattheten också hög: 75% anger att man utsatts för fysiskt våld och 65% anger sexuellt våld från någon närstående.
Kvinnor föredrar oftast att söka sig till särskilda kvinnomottagningar eftersom man inte sällan har utsatts för sexuella kränkningar av manliga medpatienter och manlig personal i boenden.
Söker behandlare snarare än behandling
En annan aspekt som utmärker kvinnor med missbruk och psykisk ohälsa är att de tycks söka en behandlare snarare än en behandling.
De vill ha någon som förstår och kan ta emot deras berättelser om trauman och svårigheter under livet. Att personalen ser och föstår både missbruk och psykisk ohälsa tycks vara avgörande för att kvinnorna ska ta emot behandling. För att dessutom förhindra återfall måste man även förstå andra faktorer runt kvinnan, som exempelvis relationer.
Är kärlek att utplåna sig själv?
Ann Heberlein, teologie dr. i etik, pratade om normer för tvåsamhet i populärkulturen och hur de påverkar vår vilja att inleda, stanna kvar och lämna relationer.
Författaren Joyce Carol Oates formulering sätter fingret på Heberleins poäng: "Det är bara du och jag i ett eget universum. Vi behöver ingen annan än varandra".
Är kärlek att helt finnas till för någon annan? Är kärlek att utplåna sig själv? Idealet är exklusiv och evig kärlek. När det inte längre finns ett vi så finns det inte heller jag. Därmed har den konventionella synen på kärlek även en inneboende våldsam struktur, menar Heberlein.
90% har utsatts för våld
Innan lunch fick vi även lyssna på en kort presentation av Sofia Kuldius, fältarbetare som arbetar inom projektet "Ta hand om våldet".
90% av kvinnor i missbruk har utsatts för våld och våldet är ofta väldigt grovt, berättar Kuldius. Många hemlösa missbrukande kvinnor stannar kvar hos en misshandlande pojkvän för att få beskydd från våld från andra. Samtidigt finns det resurser i Göteborg som inte utnyttjas.
Det finns tre boendeplatser som är vikta till våldsutsatta missbrukande kvinnor, men beläggningen är låg. Varför hänvisas kvinnorna inte dit?

För barnen är våldet inte det värsta
Efter lunchen berättade Lotta Molander från Alla Kvinnors Hus i Stockholm om sitt arbete med barn i familjer där det förekommit våld.
Hon pekade på att det värsta för barnen oftast inte är våldet, utan svårigheten att hitta någon att prata med. Du kan så ett frö av trygghet i kaoset om du lyssnar och säger att "så kan det vara".
Ofta förmedlar båda föräldrarna att våldet inte har hänt och att det inte är något att vara ledsen över. Därför måste du bekräfta barnets upplevelse: "Det du såg och hörde har hänt och det du kände var alldeles okej". Det är viktigt att reducera barnets inre kaos: Vem är du, var är de och varför. Det är också viktigt med affirmationer, att bekräfta att barnet är bra, modigt och klokt.
Slår hål på myterna
Nästa intressanta föreläsning stod Anneli Jäderholm för. Jäderholm arbetar med kampanjen (H)järnkoll, för att slå hål på myterna om psykisk ohälsa. Hon berättade om sin egen resa in i psykos och tvångsvård och vägen ut igen, och om de fördomar som personer med psykisk ohälsa möter i samhället.

Anneli presenterade även en historisk överblick från antiken och framåt, och konstaterade att synen på psykisk ohälsa har skiftat mellan gudomlig välsignelse och galenskap.
Så sent som 1946 tyckte man att en lämplig behandlingsmetod mot schizofreni var att "göra ett hål i vardera tinningen och vispa omkring i främre delen av hjärnan så att denna inte längre funderar". Frågan är - hur ser vi på psykisk ohälsa idag?
Viktigt att se riskerna i tid
Sist på eftermiddagen fick vi lyssna på My Skarsgård, läkare och alkoholterapeut med egna erfarenheter av alkoholism.
Om vi frågar folk på stan om de tror att de skulle kunna drabbas av hjärt-kärlsjukdomar så svarar de flesta ja. Frågar man istället om de tror att de skulle kunna bli alkoholister säger de flesta nej.
Många tänker sig att alkoholister har dålig karaktär och trasig uppväxt, men Skarsgård är noga med att påpeka att det är en fördom. Alkoholism är en bio-psyko-social sjukdom som utvecklas utifrån biologiska förutsättningar och hur mycket alkohol man dricker. Varje gång vi dricker oss påverkade händer någonting i hjärnan.
Skarsgård guidar oss genom fyra faser: lågt drickande, socialt beroende, psykologiskt beroende och slutligen fysiskt beroende. Om man i den tredje fasen får kunskap om risken att utveckla alkoholism finns det fortfarande möjlighet att göra ett val, skära ner eller sluta. Framför allt måste vi göra oss av med fördomen att det bara är en särskild typ av människor som kan bli alkoholister.
Anjelica Hammersjö
Läs My Skarsgårds powerpoint här (pdf, öppnas i nytt fönster)
Läs Solveig Olaussons powerpoint här (pdf, öppnas i nytt fönster)
Läs Anneli Jäderholms powerpoint här (pdf, öppnas i nytt fönster)

